mödravårdcentralen
Snacka om att bryta ihop. Jag klämde mig i tvättställningen och det bubblade upp så mycket smärta inom mig att jag inte kunde sluta gråta. Hur mycket förtränger jag egentligen?
Första besöket på mödravårdcentralen idag. Barnmorskan var jättetrevlig men lite jobbigt med all ögonkontakt, jag fick verkligen kämpa för att kunna se henne i ögonen under korta stunder för att inte verka som värsta psykfallet. Jag ska tillbaka nästa fredag och lämna urinprov och blodprov och sånt. Sen om ytterligare en vecka ska jag träffa en läkare för ett vaginalt ultraljud då jag också får veta om det är en eller två bebisar.
Illamåendet har verkligen kommit med all världens fart, från att ha varit lite halvt på eftermiddagar och kvällar så slog det till med all kraft imorse och jag var tvungen att kräkas. Bussresan i fem minuter var en pina och jag är glad att det gick bra. Jag håller tummarna för att jag är som de flesta andra och att illamåendet försvinner ganska snart igen. Än så länge förstår jag nämligen inte alls vad det är som är så underbart med att vara gravid – det är en pest! Det är tur att man kan fokusera på den lilla skrutten som växer där inuti min mage och känna att det måste vara värt det i slutändan ändå. ♥
Första besöket på mödravårdcentralen idag. Barnmorskan var jättetrevlig men lite jobbigt med all ögonkontakt, jag fick verkligen kämpa för att kunna se henne i ögonen under korta stunder för att inte verka som värsta psykfallet. Jag ska tillbaka nästa fredag och lämna urinprov och blodprov och sånt. Sen om ytterligare en vecka ska jag träffa en läkare för ett vaginalt ultraljud då jag också får veta om det är en eller två bebisar.
Illamåendet har verkligen kommit med all världens fart, från att ha varit lite halvt på eftermiddagar och kvällar så slog det till med all kraft imorse och jag var tvungen att kräkas. Bussresan i fem minuter var en pina och jag är glad att det gick bra. Jag håller tummarna för att jag är som de flesta andra och att illamåendet försvinner ganska snart igen. Än så länge förstår jag nämligen inte alls vad det är som är så underbart med att vara gravid – det är en pest! Det är tur att man kan fokusera på den lilla skrutten som växer där inuti min mage och känna att det måste vara värt det i slutändan ändå. ♥
tankar
Jag har varit så ledsen under nästan hela dagen. Bara en underliggande känsla som jag inte riktigt kan sätta fingret på. The Ark ska spela på Liseberg och jag ville dit men i slutändan bestämde jag mig för att stanna hemma, jag är för trött. Denna tröttheten, jag vet inte hur länge den håller i sig men jag hade tankar om att börja gå promenader och bli lite mer hälsosam för min lilla skrutts skull. Men hur ska jag orka det när jag knappt orkar upp ur sängen på dagarna?
Jag bokade en tid till första mötet på mödravårdcentralen idag. Jag ska dit på onsdag i nästa vecka. Jag har också lånat lite spännande graviditetsböcker av en vän och jag satt och bläddrade i Lennart Nilssons fina bok med bilder så fantastiska att man blir tårögd bara av att veta att det är sådär det ser ut inuti min mage just nu. Jag satt och funderade på varje jag inte kände något, varför jag inte har några speciella funderingar eller frågor att fråga på mvc när jag plötsligt bara inte kunde hålla tillbaka tårarna. Nu kan jag inte sluta. Jag vet inte vad det är med mig. Hormoner?
Jag bokade en tid till första mötet på mödravårdcentralen idag. Jag ska dit på onsdag i nästa vecka. Jag har också lånat lite spännande graviditetsböcker av en vän och jag satt och bläddrade i Lennart Nilssons fina bok med bilder så fantastiska att man blir tårögd bara av att veta att det är sådär det ser ut inuti min mage just nu. Jag satt och funderade på varje jag inte kände något, varför jag inte har några speciella funderingar eller frågor att fråga på mvc när jag plötsligt bara inte kunde hålla tillbaka tårarna. Nu kan jag inte sluta. Jag vet inte vad det är med mig. Hormoner?
första inlägget
Nu har det gått 6 dagar sen jag fick ett starkt plus på testet och jag har ännu inte riktigt hunnit smälta det. Vi har bestämt att behålla den lilla skrutten som redan ger mig så mycket förändringar i kroppen. Det känns så overkligt, det är så stort att jag inte riktigt kan greppa det trots att det inte finns något annat som snurrar i mitt huvud. Jag vaknar på natten och tänker på den som växer inom mig, jag vaknar på morgonen och lägger handen på magen för där inne finns min framtid. Tankarna glider ständigt iväg från verkligheten under dagarna och jag befinner mig i en slags avslagen dimma där inget annat riktigt existerar.
Det är så tidigt ännu men ändå så känner jag av det så tydligt. Jag är helt oförskämt trött och skulle kunna sova dygnet runt, förutom det faktumet att jag inte kan somna. Jag känner att det finns något i buken, jag är svullen och känner mig uppblåst. När jag var gravid för 10 år sedan mådde jag mest illa, jag förträngde dock att jag var gravid då så det kan ju ha funnits många mer tecken som jag inte la märke till. Men illamående är lite halvt i bakgrunden vissa stunder på dagen bara men inte alls så att det plågar mig jättemycket.
Jag har många tankar och funderingar som cirkulerar men det är sådant som jag får bearbeta med tiden. Just nu är jag bara så lycklig (och trött) att jag svävar på moln.
Det är så tidigt ännu men ändå så känner jag av det så tydligt. Jag är helt oförskämt trött och skulle kunna sova dygnet runt, förutom det faktumet att jag inte kan somna. Jag känner att det finns något i buken, jag är svullen och känner mig uppblåst. När jag var gravid för 10 år sedan mådde jag mest illa, jag förträngde dock att jag var gravid då så det kan ju ha funnits många mer tecken som jag inte la märke till. Men illamående är lite halvt i bakgrunden vissa stunder på dagen bara men inte alls så att det plågar mig jättemycket.
Jag har många tankar och funderingar som cirkulerar men det är sådant som jag får bearbeta med tiden. Just nu är jag bara så lycklig (och trött) att jag svävar på moln.
