första inlägget

Nu har det gått 6 dagar sen jag fick ett starkt plus på testet och jag har ännu inte riktigt hunnit smälta det. Vi har bestämt att behålla den lilla skrutten som redan ger mig så mycket förändringar i kroppen. Det känns så overkligt, det är så stort att jag inte riktigt kan greppa det trots att det inte finns något annat som snurrar i mitt huvud. Jag vaknar på natten och tänker på den som växer inom mig, jag vaknar på morgonen och lägger handen på magen för där inne finns min framtid. Tankarna glider ständigt iväg från verkligheten under dagarna och jag befinner mig i en slags avslagen dimma där inget annat riktigt existerar.

Det är så tidigt ännu men ändå så känner jag av det så tydligt. Jag är helt oförskämt trött och skulle kunna sova dygnet runt, förutom det faktumet att jag inte kan somna. Jag känner att det finns något i buken, jag är svullen och känner mig uppblåst. När jag var gravid för 10 år sedan mådde jag mest illa, jag förträngde dock att jag var gravid då så det kan ju ha funnits många mer tecken som jag inte la märke till. Men illamående är lite halvt i bakgrunden vissa stunder på dagen bara men inte alls så att det plågar mig jättemycket.

Jag har många tankar och funderingar som cirkulerar men det är sådant som jag får bearbeta med tiden. Just nu är jag bara så lycklig (och trött) att jag svävar på moln.

Kommentarer
Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)


URL/Bloggadress:


Kommentar: